torsdag 7 mars 2013

Den siste mannen i tornet

Titel; Den siste mannen i tornet
Författare; Aravind Adiga
Förlag; Brombergs

Vi läste Den siste mannen i tornet i bokcirkeln Bokbubblarna. Jag tycker faktiskt vi är riktigt duktiga på att välja titlar i vår cirkel! Det är svårt när alla läser mycket, men hittills har det blivit bra tycker jag.

Flera i cirkeln har skrivit om boken. Bland annat Och dagarna går och Enligt O. När vi träffades i Bokbubblarna diskuterades bl a om pengars makt, vad pengar eller utsikten om att kunna få pengar kan göra med människor. Vi pratade också om att det kan vara svårt med för oss exotiska namn på karaktärer och platser. Att det blir svårare att hålla isär exempelvis personer i boken.

Vi var nog ganska överens om att det är en lite sorglig bok. Det är sorgligt att se vad pengar gör med människor, hur man förändras när man ser ett annat liv hägra i framtiden.

Boken handlar om ett bostadsrättshus i Bombay. Marken huset står på har plötsligt blivit attraktivt för stadens byggherrar och de boende har blivit erbjudna ganska mycket pengar för att sälja. En förutsättning är att alla i huset är överens om en försäljning.

De övertalas en efter en, förutom Masterji. Masterji är en ensam man, en pensionerad gammal lärare som efter sin frus död inte har så många glädjeämnen i livet. Han vill inte släppa taget om sina minnen som han anser sitter fast förankrade i huset. Masterji har en son med familj som han inte har särskilt bra kontakt med. Han tycker om att träffa sitt barnbarn, men har inte så mycket gemensamt med sin son och dennes fru. Sonen och frun försöker, liksom de övriga boende i huset , med alla medel få Masterji att gå med på att sälja. Men han vägrar envist.

Han vill stå fast vid de värden och värderingar han anser viktiga i livet, och vill inte låta sig påverkas av löften om guld och gröna skogar.

Det var lite svårt med alla namn, och till en början blandade jag ihop personerna. Detta blev dock bättre ju längre man läste. Jag tyckte om boken. Kanske inte som en ny favorit, men jag är glad att vi läste den och den stannar kvar i tankarna ett bra tag efter det att den är utläst.

2 kommentarer:

  1. Men så kul att läsa din text. Nu inser jag att jag minns boken väl och att den blivit allt bättre. Roligt att vi kom oss för att läsa indiskt.

    SvaraRadera
  2. Ja, jag skulle gärna läsa mer Indiskt!

    SvaraRadera