Så kan det gå

Jag skrev häromdagen att jag kanske helt enkelt tröttnat lite på de mer traditionella deckarna? Alltså serierna där man följer samma poliser/avdelning i bok efter bok? Här skulle jag sedan kunna lista ett antal undantag som jag ALLTID kommer läsa nya delar av, men det gör jag inte.

Det var när jag läst ut Eva Dolan's 'Lång väg hem', som jag visserligen tyckte var bra men som jag kände inte riktigt lyfte för mig, som jag började fundera på det här.

Efter detta har jag i rask takt läst Peter Robinsons senaste och nu börjat med 'Flickoffret' som är första delen i en serie ... Där ser man. Peter Robinson's Alan Banks är förmodligen ett av ovan nämnda undantag, och Flickoffret har jag inte kommit så värst långt i ännu, men gillar mycket. Korta rapporter om båda kommer så småningom.

Böcker jag vill läsa i höst

Det är, i vanlig ordning, många böcker jag vill läsa. Hur många det faktiskt blir ut höstens utgivning är en helt annan sak. Jag tänker försöka läsa mycket mer av det jag har hemma redan, den här hösten, än vad jag gjort tidigare. Alltså på riktigt försöka läsa sådant som blivit liggandes. Inte bara låtsas att jag ska göra det ... Försöka är nog att betrakta som någon sorts nyckelord här, dock.

Men, några böcker av de som kommer ut nu i höst är jag väldigt spänd på. Bland annat de här nedan. Några av de här titlarna har jag redan läst på engelska, men är ändå väldigt nyfiken på översättningarna. Jag märker också att Modernista är något överrepresenterade. Inget ovanligt i det! Det här är ju sedan långt ifrån allt jag hittat i höstens utgivning, utan endast en liten del ... Jag har heller inte tagit med några barn- eller ungdomsböcker. De får en egen liten bildlista vid något annat tillfälle. Eventuellt.

Svarthuset

Titel; Svarthuset
Författare; Peter May
Förlag; Modernista
Recensionsexemplar

Svarthuset var precis vad jag behövde precis i rätt tid. Helt fast redan efter första sidan. Modernista har lyckats igen! Grattis till det. Att det här sedan är första delen i en trilogi gör ju inte det hela sämre precis.

Det är mycket jag gillar med Svarthuset. Dels är det så häftiga miljöer, med Yttre Hybriderna och Skottland (vad är det med det där egentligen som lockar mig? Karga ställen i utkanten av civilisationer? Känner stark dragning...)

Dels så gillar jag huvudpersonen starkt. Kriminalkommisaire Fin Macleod är väl visserligen en typisk deckarpolis på en del sätt, men ändå inte. Han känns trovärdig och mycket mänsklig. Sedan att man (läs jag) inte kunde lista ut vem mördaren var på en gång hjälper ju också till såklart.

Jag ska inte orda för mycket om handlingen, men mycket kort så sker det ett mord på den lilla ön Isle of Lewis där Fin Macleod är uppvuxen. Han bor numera i Edinburgh och har precis förlorat sin son i en smitningsolycka. Hans äktenskap är på väg att krascha och återkomsten till Isle of Lewis blir omtumlande på många plan. Läsaren får egentligen två berättelser, dels själva mordgåtan i nutid och dels den om Fins uppväxt på ön. Man anar att det ligger något dolt i det faktum att han aldrig återvänt, men åtminstone jag kunde inte sätta fingret på vad det skulle vara. Spännande och välskrivet och jag längtar redan efter tvåan och trean i serien. Sedan tror jag att Peter May har kommit ut med första delen i en ny serie, efter Lewis-trilogin. Härligt att veta att en har flera May framför sig.

Sedan vill jag nämna, precis som Fru E skriver, att det är några otrevliga scener om fågeljakten som försigår på Isle of Lewis varje år. En blodig historia som känsliga läsare varnas för.

Men förutom det? Bara läs, läs läs!

Nu ser du mig

Titel; Nu ser du mig
Författare; S J Bolton
Förlag; Modernista
Recensionsexemplar

Nu ser du mig är första boken om Londonpolisen Lacey Flint och tvåan Dead scared har redan kommit ut på engelska. Den står i hyllan och väntar på mig. Jag är väldigt sugen på att rycka tag i den på en gång, men den får vänta ett tag till. Annat får lov att komma före. Men så snart det bara går så hugger jag!

Lacey Flint är ganska ny som polis och i början av boken råkar hon ut för en otrevlig händelse då en knivskuren kvinna dör i hennes armar. Efter ytterligare några händelser står det klart att man dels har att göra med en Jack the Ripper kopia, dels att mördaren har ett personligt intresse för Lacey. Mördaren verkar dessutom veta att Lacey är något av en Jack the Ripper expert.

Det känns lite onödigt nästan att nämna mer om handlingen, det känns som om det är så många som bloggat om boken redan. Men jag måste ändå nämna att Lacey är en hjältinna helt i min smak. Stark, envis, ganska så tilltufsad och med en spontanitet som gör mig nervös. Flera gånger ville jag ropa: NEJ! Stanna kvar! Eller, herregud gå inte ut dit då, eller liknande.

Väldigt irriterande är det, men ett gott betyg, när jag knappt kan hålla mig ifrån att tjuvkika några sidor längre fram för att jag inte står ut med ovissheten.

Jag har tidigare läst Rov och Ond skörd av Bolton, och jag tycker de är riktigt bra, men det här är bättre. Det är snyggt, läskigt och så pass många vändningar att det är svårt att från början lista ut vad som kommer att hända. Som van deckarläsare kan man ju annars, i vissa fall, på ett ganska tidigt stadium lista ut hur saker och ting ligger till. Här anade man, men kunde inte känna sig säker.

Jag vet att egentligen så finns det en hel del att anmärka på hur Laceys kollega Joesbury beter sig, men jag bryr mig inte ett skvatt om det när jag läser. Jag föll pladask och köper allt med hull och hår. Jag inser också att man borde reagera på utseendefixeringen boken igenom, men det är likadant där. Jag bryr mig faktiskt inte ett skvatt. Eller jo, kanske lite. Men inte tillräckligt för att det ska dra ner min läsupplevelse.

Det har, som sagt, bloggats ganska flitigt om Nu ser du mig. Bland annat så har Bokstävlarna sågat, Dark places, Bokbabbel samt Lingonhjärta hyllat. Jag sluter mig till de senare, och kan knappt bärga mig tills jag får sätta tänderna i Dead scared.