Visar inlägg med etikett självbiografi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett självbiografi. Visa alla inlägg

tisdag 3 januari 2017

Testimony





Jag tänker att jag försiktigt och varsamt ska väcka bloggen från slummern den har befunnit sig i ett tag nu. Det blir lite korta inlägg om senast lästa böcker, så får vi väl se om jag kan komma igång igen!

The Band är ett av mina favoritband. De finns med på många av mina Spotifylistor och jag är helt fascinerad av alla historier om medlemmarna. Allt ifrån att det var de här då väldigt unga männen som var Dylans band när han gjorde sin fösta icke akustiska turné, som det blev sådant våldsamt tumult omkring till andra historier om vad som gick snett mellan medlemmarna.

Jag har läst spaltmeter på nätet om motsättningarna mellan Robbie Robertson och Levon Helm, och tycker det är så sorgligt att de här båda musikaliska genierna inte lyckades lappa ihop sin vänskap ens när Levon Helm låg på sin dödsbädd.





Hur som helst, nu har jag läst Testimony som då är Robertsons självbiografi. Den slutar där the The Band gör sin sista berömda konsert, The Last Waltz, som filmades av Martin Scorsese. Jag hoppas att det kommer fler delar, för jag var helt uppslukad av Robertsons ord.Har man lyssnat på hans texter så vet man redan att han är en fantastiskt historieberättare, och det blir än mer tydligt i Testimony.



Är man det allra minsta intresserad av The Band och alla historier som runtomkring det här mytomspunna personerna så kan jag varmt rekommendera en läsning av Robertsons biografi. Har man sedan inte sett The Last Walts så är det ett absolut måste!




onsdag 23 januari 2013

Gul utanpå

Titel; Gul utanpå
Författare; Patrik Lundberg
Förlag; Rabén & Sjögren
Recensionsexemplar

Det här är en berättelse om en ung svensk kille, Patrik, som med mycket vånda bestämmer sig för att åka till Korea för att söka efter sina rötter.

Gul utanpå är mycket personligt skriven, ibland lite på gränsen till för privat. Känns lite som att läsa någons dagbok. Samtidigt drabbas man som läsare av ärligheten i boken.

Självklart är det här ett svårt ämne, och en fråga som är näst intill omöjlig att sätta sig in i utan att ha någon personlig erfarenhet av något slag. Icke desto mindre känns det väldigt viktigt att den lyfts fram.

Jag tror det här kan vara precis rätt bok att läsa om man själv är adopterad och känner sig vilse. Vare sig man har (och det tror jag att de flesta adopterade har någon gång i livet) planer på att åka och försöka spåra upp sina biologisks föräldrar eller inte.

Om inte för annat så för att inse att man är långt ifrån ensam i sin situation och att det inte finns några rätt eller fel i Hur man hanterar saken.

En tanke som slår mig hela tiden när jag läser, är den att jag hoppas alla unga som åker iväg för att försöka hitta någon länk till sitt förflutna har någon i sin närhet att ventilera problemen med. Framförallt om mötet man längtat så hett efter inte går som man hoppats på.