Jag har inte läst Koka makaroner, och inte heller Johan Nilssons första roman Två sjöar. Göteborgs schamaner känns lockande i o m att vi får följa huvudpersonen under många år i Göteborg. Jag tror boken tar avstamp 1989. 1989 var jag 23 år och bodde i Göteborg och hängde på alla möjliga och omöjliga ställen.
Yukiko Duke är som vanligt mycket påläst och trevlig att lyssna på. Säkert är att hon får mig att vilja läsa boken. Hon pratar om en suggestiv svävande stämning i boken som är svår att sätta fingret på. Som förmedlar en sorts osäkerhet gällande vad som egentligen händer.
Johan beskriver fördelen med att skriva berättelser med två tidsplan. Tiden ger då per automatik en extra dimension till historien. Som i livet självt så är ju ingen människa statisk utan ändrar sig efter tid och efter vad man går igenom och utefter vilka val man gör. Tiden gör ju sedan också att man kan spana bakåt och upptäcka vissa vägskäl där man eventuellt skulle ha kunnat välja annorlunda.
börjat på den, jättefin, göteborgskt ❤️
SvaraRadera