Mörkret av Ragnar Jónasson

Mörkret är första boken om Kommissarie Hulda Hermansdóttir, och den utspelar sig på Island. Nästkommande böcker i serien kommer att utspelas tidigare i Huldas liv. I Mörkret är hon precis på väg att gå i pension och känner sig minst sagt lite skeptisk till detta beslut. Inte för att hon har något val. Det är nya tider på stationen och hennes plats ska ersättas av någon yngre förmåga.

Det finns något återhållsamt, både i Hulda som person och i berättandet i stort. Det fängslar men det är inte så att jag faller pladask. Ragnar Jónasson försöker inte förföra eller flirta med sina läsare, eller komma med några trix för att trollbinda. Han lyckas med det bra ändå, jag ser fram emot att läsa mer om Hulda och jag blev efter de små smakbitarna man fick sig till dels gällande hennes tidigare liv i Mörkret, mycket nyfiken på att få reda på vad exakt som har format Hulda till den person hon är nu såhär strax innan sin pension.

Miljöerna är karga och för mig mycket lockande! Jag har alltid velat åka till Island och att läsa Mörkret gjorde mig inte precis mindre sugen.

Uppstarten till boken är den att innan Hulda mer eller mindre tvingas att gå i pension tidigare än vad hon planerat så får hon möjlighet att åta sig ett sista fall, som hon väljer själv. Från hennes chefs sida så var det mer eller mindre ett sätt att hålla Hulda på gott humör och han funderade nog inte mer på saken när Hulda väl lämnat hans rum. Men, för Hulda har det här sista fallet stor betydelse. Det kommer bli det sista hon gör som polis och hon väljer med omsorg och vet precis vad hon är ute efter.

Hulda vill granska ett gammalt ouppklarat fall om en död ung kvinna från Ryssland. Den gamla utredningen lämnar en hel del övrigt att önska och har rubricerat händelsen som självmord, vilket Hulda snabbt inser är helt fel. Genast märker hon också att det är mycket svårt, på gränsen till omöjligt, att få tillgång till information om fallet. Hulda blir motarbetad från alla håll och tar det ena självrådiga beslutet efter det andra, vilket i slutändan sätter henne själv i fara.

Slutet är oväntat och modigt och fick mig att ropa till högt hemma i soffan, samt att läsa om sista kapitlet omedelbart.