Titel: Oanade konsekvenser
Författare: Elizabeth George
Förlag: Norstedts
Recensionsexemplar
I den den 19:e (!) boken om Barbara Havers, Lynley och de andra vid mordroteln, som visserligen är en riktig tegelsten med sina 611 sidor, möter vi en Elizabeth George i fin form.
I Oanade konsekvenser ligger Havers riktigt risigt till hos intendent Arderley, och måste sköta sig helt exemplariskt för att inte riskera en förflyttning. Den här anpassningen gör att Havers kreativitet, som är hennes styrka, hämmas och beter sig ryckigt och oroligt. Man lider med henne och vill ha tillbaka den där starka och helt galet obstinata kvinnan från de tidigare böckerna. Det är nästan så man önskar att hon skulle balla ur fullständigt och bli förflyttad, för att kunna få vara sig själv igen.
Lynley gör vad han kan för att dels få Arderley att se på Havers med blidare ögon, dels att få Havers att verkligen förstå allvaret i sin situation. Få henne att skärpa sig och verkligen begripa hur löst hon faktiskt hänger. Han lyckas få Arderley att sätta Havers på ett mordfall och hoppas på så vis att Havers ska lyckas visa sin kompetens utan att reta upp Arderley ytterligare.
En ung man, Will, begår självmord genom att slänga sig från en klippa. Hans mamma skyller på hans flickvän och familjen hamnar i djup sorg. När sedan den berömda feministiska författaren som mamman, Caroline, arbetar som assistent åt blir mördad tätnar mystiken. Som läsare möter man en familj med en mycket, på gränsen till sjukligt, dominant mor med en svårighet att hålla sig till sanningen. Det här är förstår man ganska snart en djupt dysfunktionell familj där ingenting riktigt är vad det ser ut att vara.
Det är just beskrivningen av familjen Goldacres som är den stora behållning här tycker jag. Tillsammans med utvecklingen av huvudkaraktärerna som i alla fall jag aldrig verkar tröttna på. Jag har skrivit det tidigare och jag skriver det igen. Elizabeth George är en författare som jag förmodligen kommer fortsätta läsa alla av, även om det kommer några inte så bra böcker emellanåt. Det blir ibland lite av transportsträcka över det hela, men det gör inget så länge det finns annat som väger upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar