En lögn att lita på

Titel; En lögn att lita på
Författare; Elizabeth George
Förlag; Norstedts
Recensionsexemplar

Som jag skrev i inlägget om Denna dödens kropp, är jag ett stort fan av Lynley och de andra och skulle aldrig i livet erkänna att Elizabeth George inte håller måttet! Som tur är behöver jag inte bekymra mig om det, inte heller i En lögn att lita på, som är en riktig tegelsten.

Lite nervös blev jag då jag insåg att det handlade om 635 sidor, och tänkte nog att det skulle kännas för långt. Kanske hade berättelsen mått bra av att kortas av något. Vad vet jag. Elizabeth George vet nog själv hur hon vill ha det, och vill hon ha en berättelse på så många sidor, så tänker inte jag komma med med några större invändningar.

Handlingen är den att Thomas Lynley blir kallad att undersöka en drunkningsolycka i Lake District. Det är allt mycket hemligt och diskretion hederssak. Lynley måste låtsas vara en vän till familjen för att den verkliga anledningen till hans besök ska komma fram. För att få lite hjälp ber han både Deborah och St James att ansluta. De gräver sig allt djupare in i familjen Cresswells hemligheter, vilket leder dem i helt andra riktningar än vad de först väntade sig.

Det är, som alltid med Elizabeth George, välskrivet och snyggt. Personligen skulle jag vilja ha mer av Barbara Havers, även om man träffade på henne en del. Jag misstänker dock, efter den grymma cliffhangern på slutet, att det blir mer Barbara i nästa bok.