lördag 26 mars 2016

Jaja, det var roligt så länge det varade ... Eller?!? #blogg100


Nej, jag vet faktiskt inte. Det här med #blogg100 är nog faktiskt inget för mig ... Det blir liksom inte bra. Jag gick ut starkt med att ha ett gäng inlägg på lager som publicerades ett om dagen. So far so good, men direkt när jag var utan de där "riktiga" inläggen så blev det hafsigt och konstruerat, och därmed stressigt och mycket otillfredsställande.

Jag ger alltså upp. Lägger mig platt. Kastar in handduken. Lämnar Walk over ... Och jag tänker försöka komma ihåg det här nästa gång jag känner mig lite pepp på att hoppa på någonting liknande. Mitt bloggande fungerar inte på det här sättet. Tyvärr, för jag hade gärna bloggat mer. I alla fall i tanken. 

Men men, jag får nog jobba på att känna mig nöjd med de inlägg jag faktiskt skriver, och inte känna mig pressad att krysta fram något i ren frustration bara för att.

Nu är det ju dessutom vår och jag tillbringar mer och mer tid med jordiga fingrar ute i trädgården, och det är inte så himla dumt det heller!


torsdag 24 mars 2016

Är detta ens en kyckling?!? #blogg100 24

GLAD PÅSK!



Ja, inte vet jag om det är en kyckling. Jag tror det. Hur som helst så är den ju helt galet gullig. Med denna duniga bild vill i alla fall Bibliotekskatten önska alla en skön påsk. Hoppas, hoppas, hoppas det blir strålande solsken så man kan sitta ute och fika och läsa ... Låter som en dröm.


onsdag 23 mars 2016

Odjuret vaknar #blogg100 23

Titel: Odjuret vaknar
Författare: Ola Lindholm
Förlag: Bonnier Carlsen
Recensionsexemplar e-bok

Odjuret vaknar är första delen i Ola Lindholms Fantasyserie för ca 9-12 åringar.

Vi får träffa Andy, som förlorade sina föräldrar i en bilolycka när han var tre år. Efter olyckan hamnade han hos riktigt elaka fosterföräldrar som lät honom bo i ett källarrum och inte gav honom något av den kärlek eller den omsorg han var vid. Lite HP-vibbar här, naturligtvis, men det är faktiskt ingenting som stör. Det är ju bara att erkänna att bättre upplägg än en föräldralös missanpassad och ensam pojke/flicka som ska rädda världen i en fantasyserie finns ju knappast.

Efter en alldeles särskilt läskig mardröm efter ett hemskt gräl med sina fosterföräldrar bestämmer sig Andy att rymma hemifrån. I drömmen ser han ett fasansfullt odjur och en man som kämpar mot den enorma besten.

Andy rymmer, men märker snart att det inte är helt enkelt att klara sig på egen hand. Man måste t ex äta, och man måste ha någonstans att sova. Han tycker inte om det, men ibland så måste han stjäla mat eller pengar för att han är så hungrig. Efter det att han lyckats knycka åt sig en saftig biff från en utomhusgrill så märker han att någon är efter honom. Han tror först att det kanske är mannen han stal ifrån, men upptäcker snart att det verkar vara en flicka och hennes pappa och att de verkar vara mer än lovligt knäppa. Han gör allt han kan för att komma undan men måste tillslut ge upp och låter sig tas med ombord på deras märkliga transportmedel.

Detta blir till ett möte som förändrar Andys liv och hela hans syn på världen han lever i. Det är spännande och handlingen går ganska snabbt framåt, och det finns en hel del humor inskrivet. Något som jag uppskattade är att boken inte är så väldigt lång vilket gör att man kan få även barn i kanske fyran eller femman att plocka upp den utan att de skräms av tjockleken som annars ofta är fallet när det gäller fantasyböcker för denna ålder.

Jag väntar såklart på tvåan, som jag tror ska komma nu i höst. Imorgon ska jag ta med Odjuret vaknar på ett bokprat för första gången och det ska bli spännande att se hur den tas emot.



tisdag 22 mars 2016

Min stora stökiga nya familj #blogg100 22

Titel: Min stora stökiga nya familj
Författare: Anja Hitz
Förlag: Opal

Min stora stökiga nya familj är första delen i en serie med Rose som huvudkaraktär. Föräldrarna är skilda och mamman har träffat en ny man. En ny man som har fem barn ... Rose är ensambarn och inte alls vad vid röran och ljudnivån som uppstår per automatik när man är många syskon. Hon kan heller inte förstå hur mamman klarar av det, hon som är så ordentlig och noggrann, nästan med städmani.

Rose känner sig oerhört kluven till alla sina nya syskon. Utan att hon riktigt förstår hur så har hon hux flux blivit kompis med den enda tjejen, och upptäcker att det faktiskt är riktigt mysigt. Samtidigt får hon dåligt samvete och mår dåligt och oroar sig över att pappan är helt ensam de veckor som Rose bor hos sin mamma.

Det ska bli intressant att följa Rose och denna brokiga skara barn och vuxna och se vad som händer i tvåan.

måndag 21 mars 2016

En blogg till

Just det ja, nu har jag dragit igång en blogg till; Krasse & Sånt, där jag kommer att skriva lite om vad jag gör i trädgården!

Astrid Baros genialiska plan #blogg100 21

Titel: Astrid Baros genialiska plan
Författare: Levi Henriksen
Förlag: Opal

Anledningen till att jag började läsa Astrid Baros genialiska plan var egentligen den att jag var lite desperat efter böcker till två bokprat med två femmor senare i veckan. Jag har inte hunnit läsa särskilt mycket som passar i ålder och gick runt och letade efter titlar som vi hade mer än ett exemplar av inne i hyllan.

Nu är jag väldigt glad att jag hittade Astrid Baros och henns plan. Astrid är 11 år och ganska olycklig för att hennes föräldrar har precis separerat. Olycklig men absolut inte handlingsförlamad. Hon bor varannan vecka och är inte särskilt förtjust i varken pappans nya tjej eller mammans nya kille, och har precis funderat ut en plan om hur hon ska slippa åka på semester först med mamman och sedan med pappan.

Det genialiska med den här planen är att hon har klurat ut hur hon ska få mamman och pappan att komma och leta efter det att hon rymt. De kommer att komma utan sina respektive och de kommer att åka tillsammans. Astrids önskan är att de genom att bli tvingade att tillbringa en eller flera nätter tillsammans som en familj på en öde ö, ska kunna hitta tillbaka till varandra igen.

Nu blir det inte riktigt som Astrid tänkt sig, även om hon verkligen funderat ut precis allting in i minsta detalj. Hur gärna man än vill så går det nästan aldrig att förutse precis allting. Till exempel så går det inte att veta att någon kommer att bryta benet eller att man råkar hamna på samma ö som ett gäng kidnappare.

Det här är en riktigt bra bok, och jag är glad att jag plockade upp den. Jag kommer absolut att kolla upp Levi Henriksens tidigare titlar.


söndag 20 mars 2016

Liten paus från spänningslitteraturen #blogg100 20




Jag kände att det var dags att ta en paus från massmördare, psykopater och andra missanpassade individer. #arvetefterdig av #jojomoyes kändes som ett strålande val just nu #bibliotekskatten