Herregud! Vilken bok att läsa ut som den allra första 2020. Jag ville verkligen inte att den skulle ta slut. Jag har gråtit och skrattat, och jag har svurit och ropat högt. Jäklar vad bra hon är här Emma Hamberg. Med Resten av allt är vårt måste hon få priser! Många och mycket fina priser.
Så mycket igenkänning fast att vi lever så väldigt olika liv. Jag kommer på mig själv med att tänka; Hur skulle Emma ha gjort i den här situationen? Och det hjälper! Det hjälpte t ex när jag är mitt i nyårsstöket, med att planera mat, handla allt, fixa snygg dukning (jag gick litet bananas just med dukningen ända tills Emma sa till mig på skarpen att det är inte dukningen som är viktigast! Det viktiga är att ses och ha en fin sista dag på året).
Det hjälpte också när jag var helt slut 1 januari och inte orkade göra många knop alls under dagen. Då sa Emma att det inte gjorde någonting! Man tar nya tag, det kommer fler dagar. Allt är inte kasst bara för att jag inte pallade att gå den där långa promenaden jag sett framför mig att jag skulle gå på nyårsdagen.
Jag tänker också att det måste ha varit så himla tufft att skriva den här boken. Så utelämnande och så ärligt och modigt. Samtidigt så måste det ha varit världens bästa terapi. Jag vill veta mer, jag vill ha en fortsättning! Jag vill återigen få dyka ner i Emmas, Anettes, Pers, Patricks och alla de andras liv.
Jag har bara läst första delen av Rosengäddaböckerna, men tänker nu att någon som skriver så här bra om sitt eget liv, henne ska jag bannemej läsa allt av. Så det så. Sedan älskade jag Linas kvällsbok samt Brunskalendern. Jag ville väldigt gärna få en fortsättning på den, men det kom aldrig någon? Eller har jag missat något? Får kolla upp detta mer noggrant känner jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar