Under resan till Eastbourne så pratade vi en del om bloggandet. Jag är ju den i sällskapet som bloggar klart minst, även om jag i perioder får iväg ett par inlägg i veckan. min ambition är att skriva mer, men jag verkar inte få till det riktigt med tiden. Jag tror det var A som påpekade att inläggen ju inte behöver vara så långa? Några rader bara, utan att för den sakens skull bara skriva att den var bra eller dålig och kopiera in baksidestexten. Så, jag tänker göra ett försök att få ut lite fler inlägg om det jag läser (för läser gör jag ju hela tiden ändå ...) även om det blir lite kortare texter. Här kommer första!
Vi får möta Turtle Alveston som är 14 år. Hon lever tillsammans med sin pappa långt utanför samhället i norra Kalifornien. Det är inte mycket som är som det ska hemma hos Turtle. Pappan, Martin, håller henne i ett järngrepp på alla plan och de lever helt isolerat. Turtle går visserligen i skolan, men där betraktas hon som en utböling och de vuxna som förstår att något är på tok agerar inte alls eller alldeles för långsamt.
Sakta men säkert går Turtles liv mot en säker undergång och hon förstår någonstans att hon måste bryta för att överleva. Några gånger är hon på väg bort från pappan, men hon återvänder alltid. Antingen hittar han henne eller så kommer hon frivilligt. Hon är som bunden till honom trots sin rädsla, sitt hat och vetskapen om att deras sätt att leva är helt fel på så många plan.
Boken påminner en del om Träskkungen dotter, som jag också gillade mycket, men den här är mörkare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar