Jag som var så rolig att dricka vin med

Det var ett tag sedan nu som läste Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med, men det är en sådan där titel som finns kvar i mitt huvud och som jag funderar över ibland.

Jag gillade den, men det var en del saker som skavde under läsningen. Eller, det var väl egentligen bara en sak som skavde och det var det här med pengar. Jag tror inte det nämndes en enda gång att Rebecka Åhlund lever ett rätt så privilegierat liv. Nu säger jag inte att de inte jobbar hårt för det, det har jag ingen aning om, men det liv som beskrivs är ju helt klart ett liv det krävs rätt bra ekonomi för att ha råd med.

Jag har inte följt Rebecka Åhlunds krönikor eller så, bara läst lite sporadiskt, men jag har läst böckerna hon skrivit för mellanåldern och de gillar jag väldigt mycket. Jag vet inte hur många gånger jag boktipsat om dem. Bra mysrys i lite samma stil som Ingelin Angerborn.

Jag visste egentligen inte vad jag hade väntat mig när jag började läsa Jag som var så rolig ... I och med sociala medier så hade jag koll på att hon gått ut med att hon var alkoholist och jag minns att jag tyckte det var modigt gjort, att vara så öppen med det på Instagram.

Det är en modig, öppen och ärlig bok om en persons resa till att bli nykter. Rebecka Åhlund verkar urstark, vilket man nog måste vara för att fixa en sådan resa. Det måste ha varit fruktansvärt smärtsamt att komma till insikt om hur barnen faktiskt har mått under tiden innan nykterheten. Hur mycket de har observerat utan att man vetat om det och hur oroliga och rädda de har varit. Desto tuffare att se sanningen i vitögat och ta itu med problemen.

Det jag gillar mest är nog hur hon beskriver sig som en missbrukarpersonlighet. Är det inte vin så är det valnötter eller klänningar som man klickar hem under långa vakna nätter. Jag tror att de flesta kan relatera till detta. Det på något vis okontrollerbara, att man bara vill ha mer av något. Var går gränsen mellan ett beroende och ett kanske något osunt förhållande till att Netflixa eller shoppa klänningar? Var går gränsen mellan ett genuint intresse/nörderi och ett beroende och missbruk av något? Vare sig det handlar om vin, shopping eller ett samlande av gammalt porslin eller retrotyger?

En annan intressant grej är det här med att hon plötsligt inte vill umgås med folk alls när det inte finns alkohol med i bilden. Hon vill hellre gå hem och läsa eller gå ut med hundarna. Här tror jag också det är många som känner igen sig. Hur kul är det att ensam vara den som kör på midsommar t ex? Visst vill man hellre hem till sin bok framåt 23-tiden?

Sedan tycker jag om hur Rebecka Åhlund skriver med rätt så mycket självironi och humor. Jag tänker att hon måste ha varit sjukt rolig att dricka vid med, men jag tänker också att hon säkert är minst lika rolig att umgås med utan vin.

En irriterande grej med boken är att jag har börjat äta kopiösa mängder med valnötter. Jag tänkte att jag skulle tröttna efter ett tag, men icke ...