Dead Good!

Nu kan man gå in och rösta på The Dead Good Reader Awards 2018 ... Eventuellt kan det vara så att man ska passa sig som ögat för att gå in på denna sida om man känner att man redan nu har fullt tillräckligt på sin Att-Läsa-Lista.

Åtets bok så här långt ...

Jo, tre av tolv lästa hittills ... Kombinerat med annan läsning kommer det kanske bli svårt att hinna, det är som vanligt en del som tränger sig före när jag finplanerar min läsning. Men vi får se! Skam den som ger sig ;-)

Efter Malören blev det Kalix

Bättre sent än aldrig, här kommer lite om sista kvällen och dagen i Kalix! Ja, efter det att vi lämnade Malören vid 14:30 på söndagen och kom iland i Kalix så transporterade Lotta oss till Hotell Valhall, där vi nog gick rätt in i duschen alla tre! När vi vilat lite så satte vi oss i bilen igen och for iväg upp mot restaurang Utblick Luppio. Det var en fin bilresa och väl värt mödan, för herregud vilken utsikt det var från Luppioberget! Riktigt god mat fick vi också.

Själv åt jag Smörstekt röding och Havtorn med vit chockladpannacotta. Spännande med syltade granskott som tillbehör, som jag blir sugen på att prova att göra själv. 

Tillbaka till Kalix igen körde vi en bit norr om Luppioberget över Torneälv och tog den finska sidan av älven hem. Jag ska inte glömma och fråga Lotta om hur exakt vi körde från och till Kalix. Kan vara kul att se på kartan!

Efter fin frukost på Hotellet gick vi en promenad i ett soligt Kalix. Vi gick ner vid älven och det var fantastiskt vackert. På väg tillbaka till hotellet stannade vi till vid Götamagasinet, som är en riktigt gammaldags manufaktur med precis hur mycket kläder som helst. Hade man haft gott om tid så hade man säkert kunna hitta en massa godbitar. Som det var nu så blev det två "trumvirvel" sjalar!

Snälla Lotta körde oss tillbaka till Luleå där vi tog flyget hem, via Arlanda. Inga förseningar, allt gick som smort.

Som jag skrivit tidigare, en helt fantastisk resa som gav mig mersmak på att åka norrut. Jag hoppas att jag får möjlighet att komma tillbaka någon gång hyfsat snart. Och visst är det något visst med öar? Man (eller i a f jag) får ett lugn över mig. Jag kan landa och stanna i stunden på ett sätt som jag kan ha svårt att göra annars, men som verkligen är behövligt. 

                                     

Sommarcirkel

Jag är som bekant inte världsbäst på att hoppa på olika bloggutmaningar., eller att för den delen vara bloggsocial med att skriva kommentarer på andras bloggar (däremot svarar jag alltid på kommentarer på min egen blogg!). Jag får några ryck varje år då jag rycker upp mig och verkligen anstränger mig, men det brukar inte hålla i sig i några längre perioder. Därför tänker jag inte gå ut och kaxigt säga att nu, nu ska det blir ändring av! Nu ska jag minsann ... Men, jag tänker göra ett försök. Dels med att hoppa på några utmaningar (inget bingo dock, hjälp vad stressad jag blev över det förra året ...), dels med att försöka hänga på Kulturkollos sommarcirkel där de läser Bonjour Tristesse av Francoise Sagan. Det här är en klassiker som jag inte läst tidigare, men som hamnar i min sommarläsningshög varje sommar, så jag kände att det kan vara dags nu då?

För er som läser min blogg eller följer mig på facebook men som inte har koll på Kulturkollo, det finns en facebooksida där bokcirkeln håller till, så det är bara att köra på!

Jobb

Bilden har absolut ingenting alls med det här inlägget att göra. Just sitter jag utanför Mölndals stadsbibliotek och väntar på att bli insläppt för att medverka i en nätverksträff för ungdomsbibliotekarier i regionen. 

Jag tycker att de här träffarna är bra. Man får alltid med sig något nytt, och jag brukar känna mig inspirerad och optimistisk efter de här dagarna. Om inte annat så brukar det bekräftad att det ÄR en svår målgrupp det här! Man behöver inte känns sig ensam om frustrationen att nå ut till våra ungdomar. Sedan vad exakt det beror på är ju en annan sak. Och vad det är som gör att vissa aktiviteter funkar vid några tillfällen och inte vid andra? Beats me ...

En sak, dock, som jag märker tydligare och tydligare. Jag är helt klart bland de äldsta. Om inte äldst? Är det bra eller dåligt eller hat det ingen betydelse alls? Kan man ju fråga sig, även om det såklart inte finns något ”rätt” svar. Lika lite som det finns en formel som funkar överallt om hur vi på biblioteken ska jobba med ungdomar och ungdomslitteratur.

Liten rapport från Malören

Nu är vi tillbaka hemma igen, och det har verkligen varit en helt fantastisk långhelg. Vi har fått se så mycket fint så det kommer nog ta ett tag innan man smält alla intryck.

Det var en liten del av #boblmaf tillika en del av Kulturkollo och jag som var iväg. Vi reste från Landvetter 14:15 på fredagseftermiddagen och bytte på Arlanda för att ta oss vidare till Luleå. Hade inte Luleåflighten varit sen så hade vi missat den och då också missat den fantastiska fredagskvällen på Malören. Vilken tur att det gick som det gick!

                                                

Väl uppe i Luleå blev vi mötta av den otroligt snälla Marcus som snällt stod och väntade in oss och tog oss vidare till Lotta och Kalix. Från Kalix blev det sedan en båtfärd på ca 1 timma ut till Malören. Vi kom fram vid 22:30 och ljuset och solen gav oss ett fint välkomnande.

Hanna och Patrik som driver Malören lodge bjöd på tunnbröd med Kalixrom och tillbehör som kvällsmat, och sedan var vi ut och in i stugan och fotade halva natten. Det gick liksom inte att låta bli. Vid 01.30 gick vi och lade oss och jag tror vi sov som stockar allihopa. Det var så tyst och all härlig havsluft tog ut sin rätt.

På lördagsmorgonen efter en fin frukost så gick vi en guidad tur runt ön. Bland annat så fick vi veta att ön är den yttersta i Kalix skärgård och att namnet betyder rund sten och skall syfta på stenarna som finns på ön. Förmodligen är Malören bebodd sedan medeltiden och under 1700-talet bedrevs det fiske från ön i stor utsträckning. Den lilla kyrkan byggdes 1769 och brukar kallas för skärgårdens domkyrka. Första söndagen i juli anordnas det gudstjänst på ön och då brukar det komma dit mycket folk. Vi gick in i kyrkan och den är fantastiskt fin, med bland annat ett skepp som hänger från taket och fin väggmålning. Det finns också ett vrak på ön, som man tog virke ifrån. Det är såklart ont om virke här ute och allt man behöver får fraktas ut med båt eller över isen om vintrarna. En sjömansgrav och en stenlabyrint visar också att det bott folk på ön sedan gammalt.

1827 blev Malören lotsplats och det var i den gamla lotsstugan som vi bodde i under vår vistelse. Fyren uppfördes 1851 och är ritad av Heidenstam, som också ritat bland annat Pater Noster på Tjörn. Här kan den som vill läsa mer om fyren på Malören kika in. Vi gick upp i fyren och utsikten var helt otrolig. Ingen av oss är nog riktigt bekväm med höga höjder så det var lite läskigt, men väl värd mödan!

När det gäller växtligheten på ön så tror man först att det inte växer så mycket alls, men efter ett tag så lägger man märke till mer och mer blommor och andra växter. Smultron och Havtorn är något som växer rikligt på ön, liksom planterad gräslök som spridit sig. Detta gör ju också att Malören lodge kan använda sig av extremt lokalt producerat när det gäller just dessa råvaror. Vi fick smaka både havtorn- och smultrondricka som båda var mycket goda.

Kanske, kanske Hägg?!?

Någon som känner igen?

Strandvial

Fjällviva

Rönn är det enda trädet som finns på ön, och vissa av lönnarna såg nästan ut som knotiga små fruktträd. En växt vi såg på ett par ställen tror vi ev kan vara hägg, men det hittade vi inget riktigt svar på. Sedan längre fram på sommaren växer det massor av mjölkört, vilket måste se helt fantastiskt ut. En annan blomma som det finns gott om är Strandvialen. Vi hade turen att se några som blommade såpass här tidigt. Vi hittade också en otroligt söt liten annan lila blomma som måste vara Fjällviva. Jag fotade ytterligare en liten söt vit blomma som jag inte har identifierat. Kanske någon som vet?

Naturen på ön var verkligen fascinerande. Väldigt omväxlande för att vara en sådan liten ö ändå. Klappersten, sandstrand, ängar och klippor. Allt rymdes på Malören. Självklart badade jag! Det var kallt men mycket uppfriskande! Tyvärr tog jag inte reda på hur många grader det var i vattnet.

Vi fick också möjlighet att basta och att tvätta oss med vatten värmt i bastun. En häftig upplevelse. Vid 14-tiden på söndagen var det dags att resa tillbaka in till Kalix med båt. Lite info om besöket i Kalix med bland annat Götamagasinet och Restaurang Utblick i Luppio kommer i ett annat inlägg!

Hemma hela sommaren

Jag måste bara skriva några snabba rader om denna lilla pärla, Hemma hela sommaren, av Elin Johansson och Ellen Ekman. Detta är andra boken om en flicka i kanske 7-års åldern och hennes mamma. Första boken heter veckan före barnbidraget och kom ut 2016.

Den lilla familjen har det kanske inte så väl förspänt ekonomiskt, men den här mamman är så himla fin och påhittig så det mesta blir bra ändå till slut. T ex när man råkar säga till fröken och alla barn i klassen och deras föräldrar på skolavslutningen att man ska åka på safari på sommarlovet.

Det blev som ett safari till sist, men kanske inte som barnet i boken tänkt sig från början. De får inte se några lejon eller tigrar eller så, men de får sova i tält och äta pinnbröd. Sedan plötsligt kommer Sara där i skogen, Sara som sa att hon skulle till Thailand i sommar ...

Hoppas det kommer fler böcker om den här supersköna familjen!

Snart dags för Kalix!

Japp, nu bär det snart iväg till Kalix. En liten resa jag har sett orimligt mycket fram emot ända sedan det blev bestämt att jag skulle följa med. Det blir som en liten miniboblmafresa, tillsammans med Anna (Och dagarna går), Linda (Enligt O), Ulrica (Västmanländskans bokblogg) och Lotta (Hyllan). Mina medresenärerna skriver alla fyra på fina Kulturkollo.

Vi (alla utom L då som redan är på plats) flyger till Luleå fredag em och tar sedan buss till Kalix. Därefter bär det iväg ut med båt till Malören. Så himla spännande! Där ska vi bo i två nätter. Sista natten innan hemfärd sover vi på hotell i Kalix, som också ska bli väldigt roligt att få se. det längsta norrut jag varit tidigare är Sollefteå, så det här ska bli jättekul.

Jag ser framför mig en helg med naturupplevelser, bad (iskallt förmodligen ...!), läsning och supertrevligt sällskap.

Bilderna kommer från Malörens fb-sida där man också hittar mer information för den som blir nyfiken.

Här kan man hitta ett avsnitt av Naturmorgon som handlar om Malören som ett kargt fågelparadis, och här kan man läsa mer om ön.

Malören ligger i den yttersta skärgården till Kalix, ca tre mil rätt ut. Jag inser ju såklart att det kommer att vara iskallt i vattnet, men jag kan knappt vänta på att få bada därute! Så himla härlig känsla det måste vara. Baddräkten ska självklart med på resan. Sedan hoppas jag ju på att få se midnattssolen. Det behöver absolut inte vara strålande solsken alla dagarna, men som sagt, gärna så pass klart så vi får härliga kvällar.

Jag är så himla pepp på den här resan så jag funderar på att be att bli körd till Landvetter tidigt på förmiddagen (jag är ledig hela dagen) även om vi inte ska åka förrän på eftermiddagen, för att kunna sitta med en kaffe och läsa några timmar innan vi sticker. Hemma kommer jag nog bara att yra runt och inte kunna sitta still alls.

Jag har ingen aning om hur det är ställt med wifi på Malören, men det kommer väl någon liten uppdatering från Kalix under söndagskvällen om inte annat!