Känns som om jag stalkar Lotta Olsson. Kom precis från seminariet med henne och Katarina Wennstam.
Mats pratar om miljöns betydelse inom skräckgenren. Och om att "använda" dementa som man ofta använder barn i skräcklitteraturen. Väldigt intressant tanke som jag inte inte tänkte på när jsg läste boken.
De pratar också om sorgen och skräcken när någon nära drabbas av demens, och titelns dubbla betydelse i o m att huvudpersonen tvingas återvända till sitt barndomshem när mamman måste flytta in på hemmet.
Lotta Olsson tar upp flera likheter med Stephen King. T ex det som inte syns. Som när man är säker på att någon står bakom en och det inte är någon där ...
Mats berättar om att det ligger mycket research bakom boken, någonting han verkligen gillar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar