Jag går igenom gamla opublicerade inlägg, och hittade bl a det här: Jag vill ju bara se snygg ut i mössa ...

... Eller, mitt något ambivalenta förhållande till mössor och andra huvudbonader. Det har ju absolut ingenting alls med böcker att göra, men ibland får man sväva iväg lite, va?

Jag har alltid gillat att ha mössa på mig. Eller hatt för den delen, i olika perioder. 

Som när jag alltid var klädd i hatt, antingen en liksom mösshatt inköpt på Indiska här hemma, eller en riktig favorit från Harrods. Den från Harrods skulle jag nog aldrig köpt själv, men en vän inhandlade och sedan var den för liten för henne.

Till hattarna hade jag svart duffel, avklippta jeansshorts, mönstrade strumpbyxor (alltid inhandlade i London, fanns sällan eller aldrig att få tag på här hemma vid denna tidpunkt ...) samt oerhört älskade Dr Martens.

Sedan har jag alltid varit svag för olika former av bandanas. Både sådana man knyter själv och färdigsydda. Fina breda hårband, solhattar och vanliga toppluvor. You name it.

Varje höst börjar min jakt på den perfekta mössan och jag förlorar alltid den den där striden ... Jag hittar aldrig något som känns riktigt bra. Det här hindrar inte att jag har mössa på mig, dock. Jag hatar verkligen att frysa om huvudet och trycker på mig en mössa så snart det börjar bli lite kyligt på mornarna.

Det här var ett problem när jag var barn. Det var ju inte så himla häftigt att ha mössa på sig, och de flesta ungar försökte ju komma undan. Tog av sig dem och lade i skolväskan när man var utom synhåll etc. Sedan fanns det ju de som hade mammor och pappor som sa att de måste ha mössa på sig. Jag kommer ihåg att jag önskade verkligen att mamma skulle säga att jag måste ha mössa på mig. Men icke. Min mamma hatade, och hatar fortfarande, att ha någonting på huvudet, och ville absolut inte tvinga på mig mössa. Själv känner hon sig instängd i mössa och får nästan lite panikkänsla. Hon tänkte som så att fryser ungen så tar hon självklart på sig en mössa. Hon är ju inte dum. Men jag tänker inte tvinga henne.

Till slut bad jag mamma att säga att jag var tvungen att ha på mig mössa. Då blev det liksom legitimt att bära en. Jag tror jag var 9-10 år eller så.

Nu har jag börjat sy och virka mössor ... De blir verkligen inte särskilt fina, men nu när jag börjat kan jag inte sluta. Vem vet, en vacker dag kanske jag kommer på det perfekta mönstret, det där som är perfekt på just mitt huvud.

Fram tills dess så fortsätter jag väl leta runt i affärerna varje höst och vinter.