Angelologi

Detta inlägg har publicerats tidigare på Annettes Bokblogg

Jag hade nog lite väl höga förväntningar på den här första delen i Angelologi. Gör för änglar vad Meyer gjort för vampyrer, var bara ett av de påståendena om romanen jag läste innan jag läste den själv. Samt att det här skulle bli en ny Da Vinci-koden.

Jag tror inte detta blir någon ny Da Vinci-kod. I alla fall inte för mig. Nu tyckte jag ju inte jättemycket om Da Vincikoden heller när den hade fått smälta lite, och det var den enda (än så länge i alla fall) av Dan Brown som jag tyckt om alls. I cirkelns mitt, Änglar och demoner och Gåtornas palats, som jag också läst var böcker som var trevliga för stunden, men de bleknade snabbt när jag var klar med dem.

Sedan vet jag inte om det blir lika stort med änglar som med vampyrer? Kanske…För mig så kändes det lite sisådär med de bibliska referenserna. Jag har lite svårt att ta exempelvis skapelseberättelsen på allvar, och den och många andra bibliska berättelser ligger till grund för Angelologi.

Bortser man från detta, vilket det var lite svårt för mig att göra, så är det en fängslande berättelse, absolut. Jag kommer säkert att de läsa de andra delarna när de kommer.

Huvudpersonen är Evangeline, som har bott på ett kloster utanför New York sedan hon var 14 år. Mamman är död, pappan träffar hon så gott som aldrig, han är bosatt i Paris, där Evangeline också bodde så länge mamman levde. Mormodern, som kommer att spela en viktig roll i boken, är bosatt i New York, men inte heller henne träffar Evangeline. 

Klostret tillhör en orden som ständigt ber. Två nunnor ber på ett särkilt ställe i klostret enligt ett strikt schema. Platsen är aldrig tom, nunnorna avlöser hela tiden varandra.

En dag blir Evangeline, som jobbar i biblioteket på klostret, kontaktad av en man, Verlaine, som är intresserad av brevväxlingen mellan en av klostrets nu döda abbedissor och Abigail Rockefeller. Vid sidan av sin egen forskning gällande Abigail Rockefeller arbetar Verlaine också åt en äldre man med att samla information. Även denna man är intresserad av brevväxlingen mellan de båda kvinnorna.

När Evangeline börjar undersöka saken närmare upptäcker hon att det pågår ett krig mellan Angelologer (forskare) och ättlingar till de fallna änglar som enligt sägnen blev fängslade djupt ner i berget då de svikit guds förtroende och beblandat sig med människorna.

Dessa ättlingar är helt okänsliga, maktgalna och hänsynslösa varelser som lever mitt ibland oss över hela världen, och har gjort så i alla år. De är på jakt efter ett föremål de tror kommer att hjälpa dem att bli av med sjukdomar släktet börjar dra på sig. 

Evangelines föräldrar, upptäcker hon, var engagerade i motståndsrörelsen mot dessa varelser och det var också hennes mormor.

Här har jag en liten invändning till. Från att ha varit helt ovetandes om detta heliga krig som pågått i många hundra år, inte vetat mycket om världen utanför klostrets väggar alls, inte varit i kontakt med sin familj på väldigt länge, så rättar Evangeline in sig i ledet lite väl snabbt tycker jag. Det tar inte många sidor innan hon är en fullärd angelolog.

Annars tycker jag att boken är välskriven och har ett språk som driver framåt hela tiden. Den är hyfsat snabbläst, även om det är en hel del namn att hålla reda på. Och som sagt, många bibliska referenser till både händelser och namn. Bortser man från det, eller accepterar kanske är ett bättre ord, så är det en spännande berättelse.

Ska bli intressant nu att se om Angelologi blir lika stor som Twilight och/eller Da Vinci-koden