Författare; Kate Morton
Förlag; Forum
Recensionsexemplar
Kate Mortons En väl bevarad hemlighet var en sådan där titel som blev liggande lite för länge hemma hos mig, innan jag fick tid att ta itu med den. Inte alls för att jag inte ville läsa den, jag brukar gilla Morton, utan för att högarna blev lite övermäktiga.
Som alltid då det gäller Morton så pendlar hon mellan två tidsepoker, och som alltid tycker jag det fungerar alldeles utmärkt. Även om jag kanske inte riktigt föredrar det i vanliga fall så köper jag det helt och hållet då det gäller Kate Mortons böcker.
När man väl börjar läsa är boken svår att släppa ifrån sig. Historierna vävs samman, och titeln En väl bevarad hemlighet skulle mycket väl även kunna syfta på upplösningen, som åtminstone jag inte kände mig helt säker på förrän precis på slutet.
Huvudkaraktären är Laurel, som då hon var 16 år blev vittne till ett mord. Eftersom hela situationen var så osannolik blev hon med tiden lite osäker på vad det egentligen var hon bevittnat. Den enda människa som egentligen har svaret på den frågan är Laurels mamma, som nu är gammal och sjuklig. Laurel känner att hon måste ta reda på vad som egentligen hände, och varför, den där sommardagen för så längesedan. Hon känner också att tiden börjar rinna ut. Mamman är dålig och Laurel har inte mycket tid på sig att få svar på alla sina frågor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar