När vi hade vårt samtal kring ungddomslitteratur kom vi in på trånandet...Ni vet när man är ung, kanske lite olycklig kär, känner sig missförstådd och lite diffust orättvist behandlad. När man kan bli riktigt förälskad i någon som man faktiskt aldrig har pratat med, eller ens varit i samma sällskap som. Det kan såklart vara en skådespelare, sångare, trummis, basist eller någon annan känd person, men det kan lika gärna vara Lasse i 9b eller så. Den där intensiva känslan av att, åh, bara han vid något enda tillfälle såg mig i ögonen så skulle han förstå att jag är den enda rätta och vi skulle leva lyckliga i alla våra dagar...DEN KÄNSLAN är hyfsat svårslagen.
Vi pratade självklart om mycket mer, men det får jag återkomma om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar