Ja hmmm, julkalendern kom visst av sig. Eller rättare sagt, jag valde att sluta pga ville inte att det skulle bli ett stresspålägg. Tänkte det var lite smart. Inte för att jag var så väldigt stressad innan jul så det var icke hanterbart, men ändå. Lite julstress smyger sig ju alltid in, hur man än bär sig åt och hur mycket man än struntar i att göra. Känns som en rätt omöjlig ekvation det där, att få en helt stressfri jul. För samtidigt så vill man ju ha de där härliga dagar av lugn och ro. Med god mat, lästid, tid att umgås med familjen mm. Och för att få till det där så får man kanske ösa på lite extra veckorna innan. Trixet för min egen del är nog att försöka planera tiden lite bättre och hålla mig till min tidsplan.
Vi firade jul i Trysil och hade en helt fantastisk vit och härlig jul. Jag läste lite, stickade en del, åkte mycket längdskidor, åt mängder med choklad och spelade flera omgångar monopol (!). Sjuåriga brorsdottern har monopol som favoritspel just nu, så vi spelade på! Alla var nöjda och glada så det kändes som ett bra beslut att fira jul i Trysilstugan, även om det innebär att man packar in hela julen i bilar och kör i ett antal timmar innan man är framme.
Vår plan var att åka vid 6-tiden på morgonen den 21 december, men vi kom iväg vid 10-tiden! Vi kom på under kvällen innan vi skulle ge oss iväg att det var ju bara fånigt att kliva upp vid 5. Varför skulle vi göra det? Och med en 16-åring och en 20-åring i huset var det inget svårt beslut att ta sovmorgon istället! Mycket bra beslut det också. Vi var helt utsövda och på gott humör när vi gav oss iväg. Plus att det är skönt att köra så mycket som möjligt i fullt dagsljus.
Jag har egentligen inga planer för min läsning 2018. Det skulle i så fall vara att läsa mindre! Inte för att jag fick läst ovanligt mycket under 2017, jag landade på prick 100 böcker så det var ett mellanår kan man säga, utan för att inte läsningen ska bli ett krav. Det vill jag inte, och hur det än är så känner jag mig själv. Har jag satt en siffra, ja då vill jag komma upp i det antalet.
Jag kommer fortsätta att registrera lästa böcker på Goodreads, som jag tycker är ett helt fantastiskt sätt att hålla koll på lästa titlar, men jag vet inte om jag kanske hoppar över själva läsutmaningen detta år. Vi får se, jag har inte bestämt mig ännu.
Just nu läser jag Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead, som vann Pulitzerpriset och National Book Award. Jag har inte hunnit särskilt långt, men det är inte alls svårt att förstå varför den här boken vann dessa priser, för herregud vad stark den är. Som sagt, jag har inte kommit särskilt långt och jag anar att det kommer bli än värre. Texten är otroligt drabbande. Det är som om man, även om man vet hur fruktansvärt illa ställt det var med slavhandeln sedan tidigare, verkligen på riktigt förstår ondskan och hopplösheten när man läser Colson Whiteheads ord. Jag återkommer längre fram när den är utläst, men jag har svårt att tro att jag kommer att ändra uppfattning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar