Fantasy och vilda västern i en skön mix

Titel; Blodröd väg
Författare; Moira Young
Förlag; Rabén & Sjögren
Recensionsexemplar

När man väl vant sig vid språket i Blodröd väg blir det en riktigt spännande ungdomsbok. Nästan som en fantasy blandat med vilda västern. Den är skriven på ett ganska grovt talspråk och det tar en stund innan man vänjer sig.

Nu tyckte jag att själva berättelsen var snyggt uppbyggd och som sagt riktigt spännande, annars hade jag nog inte kommit igenom boken.

Handlingen är den att vi får träffa tvillingarna Saba och Lugh, deras pappa och deras lillasyster Emmi. Mamman dog då Emmi föddes och sedan dess så har de andra i familjen hankat sig fram på egen hand. De lever i stort sett helt isolerade mitt ute i ödemarken i ett mycket kargt landskap. Det brukade finnas en sjö, Silversjö, men den är numera så uttorkad att de knappt hittar vatten så de klarar sig.

Under en sandstorm kommer fem svartklädda män ridande och tar med sig Lugh. Pappan dör och kvar är Saba med ensamt ansvar för Emmi. Saba och Lugh har alltid stått varandra väldigt nära och vid bortförandet av Lugh blir Saba helt förtvivlad. Hon bestämmer sig för att ge sig iväg för att leta reda på Lugh och försöka förstå varför han blivit bortförd. Emmi planerar hon att bli av med på vägen, genom att lämna henne hos en vän till familjen.

Nu blir det inte riktigt som Saba tänkt sig. Emmi följer med sin syster och de har en mycket farlig och mycket händelserik färd framför sig.

Förutom språket så känns boken som en klassisk fantasy i det att man har en hjälte eller hjältinna med ett uppdrag. Hjälten/hjältinnan växer under berättelsens gång och visar sig besitta krafter eller förmågor han eller hon inte visste om från början. Det är ett ganska högt tempo boken igenom och handlingen bjuder på några riktiga överaskningar som man som läsare inte riktigt förväntar sig. Jag blev positivit överaskad när jag kom över chocken med språket och kom in i handlingen.