Nu heter ju ingen av mina katter Dewey, och inte har de mig veterligen någonsin satt sina tassar på ett bibliotek. Men ändå. Jag är helt övertygad att om de någonsin fick chansen så skulle de bli finfina bibliotekskatter.
måndag 20 maj 2013
Eggers litterära sällskap 2
Först ut bland medlemmarna i Eggers litterära sällskap att gästblogga på Bibliotekskatten är O.F alias Pastorn. Varsågod!
”Okej honey, nu sticker jag iväg på Eggers! Kommer hem sent. Ha det bra, hej. Puss!”. Försöker stänga ytterdörren innan den obligatoriska kommentaren kommer. ”Ta det lugnt, inte för mycket nu”. Stänger dörren och mumlar otydligt ”Ja, ja det är lugnt”, medan jag redan är tre timmar fram i tankarna där Horraz med sin böjliga penna försöker plita ner kvällens Eggning på försättsbladet av kvällens bok. Vid denna tidpunkt är förmaningen hemifrån väldigt långt borta. Varför lägga band på sig när alla mina bröder sitter här runt bordet, mätta och härligt berusade av dryck och sällskap? Vi har precis avslutat en fantastisk måltid med efterföljande bokdiskussion, kanske något ostrukturerad i sin form men ändå förvånansvärt klar i innehåll. Vinnaren av Eggningen får sin belöning med de vanliga bortförklaringarna från oss andra. Snart är det dags för notan och sen vidare ut i natten. ”Ta det lugnt”, klingar allt längre och längre bort.
Trycker upp hissen, sätter in hörlurarna kollar att boken ligger i jackfickan. Har jag Eggat den? Ja, på sista sidan sitter mina Egg med bläck. Viktigt med bläck, går inte att ändra mitt under den gemensamma bokdiskussionen. Medan hissen åker neråt ler jag för mig själv, kommer ihåg mitt brandtal jag höll för att bli invald i Eggers. Stora ord och yviga gester är mitt minne av det men det lyckades. Kommer ihåg mina första möten där Eggningen var ett enda stort frågetecken. Vet inte hur många gånger Gösta försökte förklara systemet men helt plötsligt föll allt på plats och nu framstår det riktigt simpelt. Går ut genom porten och styr stegen mot restaurangen. ”Ska bli intressant och se hur restaurang och bokval går ihop, ser inte den direkta kopplingen”. tänker jag medan jag traskar genom ett regnvått Göteborg. Tar upp mobilen och tittar på klockan. ”Upps, tjugo minuter tidig. Undrar om jag är först eller om någon annan hunnit före? Well, märker det om några minuter.” En spårvagn skramlar förbi och jag börjar fundera på om vi läst någon bok med Göteborgs anknytning? Jo, Tandoriälgen. Fick minst sagt blandat bemötande och det är ju det som är en stor del av Eggers genialitet. Att vi alla kommer från olika litterära sammanhang. Vi har blandat de flesta genrer, läst både popcorndeckare och nobelprisvinnare, ingen mer värd än den andra.
Svänger runt hörnet och ser skylten på restaurangen. Ser mig omkring på gatan, ingen annan från Eggers på ingång? Öppnar dörren, stänger av musiken i lurarna och går fram till baren. Verkar som jag är först på plats. Ögnar snabbt genom öllistan, hittar en ale och söker ögonkontakt med bartendern. ”Hallå Pastorn!” Där längst inne i restaurangen sitter P.O. och vinkar. Jag säger åt bartendern att sätta upp en nota på bordet, nickar åt P.O.s håll. Bartendern säger att det redan finns en, jag tar min ale och går mot bordet. Ler stort när jag ser boken med de sista sidorna ligga uppslagen framför P.O. ”Jaså, man sitter och skamläser?”, drar ut en stol och sätter mig. ”Ja, det gäller ju att ha den i färskt minne och förresten är jag inte ensam.” säger P.O. och pekar nedåt bordet. Där står ett glas med öl och bredvid ligger ännu en uppslagen bok. ”Horraz kom för två minuter sedan och är på toaletten, han hade tydligen de berömda sista tjugo kvar. Läget annars?” ”Jodå, det är väl som det är. Jämna plågor”, svarar jag. ”Låt inte mig störa, läs du klart så länge”. ”Nämen, goddag”, hör jag bakom mig och där står Horraz. ”Om du ursäktar så gör jag P.O. sällskap och, hrm, läser ikapp lite?” ”Lugna puckar”, svarar jag och tänker att det är skönt att vissa saker aldrig ändrar sig. Tar en klunk ur glaset och funderar lite på vad jag ska säga om boken. Vill hitta någon fyndig formulering som de andra inte har tänkt på. Kanske något om... ”Jaså, det här här ni sitter och ruvar?” Kapten bryter av mina funderingar när han slår sig ner vid bordet. Hälsar på de läsande bröderna med ett snett leende för att sedan vända sig mot mig. ”Något nytt sen senast?”
Kapten kommer tydligen direkt från träningen och verkar taggad till tusen. Vi börjar dryfta vad som hänt sen senast innan servitören kommer fram och undrar om vi vill beställa något. Ingen mat än men lite mer påfyllning i glasen skulle sitta utmärkt, tack. Innan beställningen kommit tillbaka hörs det två bekanta röster ifrån baren. Gösta och Bryschan stötte tydligen ihop med varandra redan på Drottningtorget när de skulle hoppa på en vagn. De verkar vara inne i ett samtal som har något med husrenovering kontra livskvalité att göra. När de slår sig ner börjar skamläsarna få något jagat i blicken. En gång i tiden var det närmast spöstraff på att inte läst klart innan mötet började. Nu för tiden är det spott och spe från övriga bröder som är straffet för ej utläst bok. Klockan börjar närma sig utsatt tid men vi saknar fortfarande tre Eggersmedlemmar. Just som vi börjar ta upp våra mobiler för att kolla läget kommer T. och FvZ in genom dörren. Stora leenden och någon liten gliring åt ÖIS eventuella plats i diverse tabeller, något som går mig helt över huvudet, då mina fotbollskunskaper sträcker sig till två stolpar och en boll. Servitören kommer fram och undrar om det börjar bli dags att beställa mat. Vi är en man kort men kan börja titta på menyn. Det vanliga surret om vad som ska ätas breder ut sig över bordet. Vegetarianerna har som ofta lite mindre utbud men vad gör väl det? Gösta och Horraz letar som så ofta upp det mest exotiska som de kan hitta på menyn medan vi andra är lite mer restriktiva. Vin och öl beställs in och ett gemytligt välbehag börjar infinna sig runt bordet. Vi alla stämmer av vad som hänt sen sist, det var ändå två månader sen vi sågs. Ännu en runda öl kommer in. Plötsligt hörs ett ”Hej hej, grabbar! Jaså, ni väntar inte på mig?” en svettig och högröd Pluborg står vid bordet. Han har i vanlig ordning jobbat över, hämtat ungar, lagat mat och missat vagnen. Han slår sig ner bredvid mig får en öl och utbrister ”Jäklar vad skönt att äntligen vara här!” Alla runt bordet nickar samstämmigt, det finns ingen annan plats någon av oss vill vara på just nu.
Nu börjar Eggerskvällen.
”Pastorn”
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar