Livet & Dödens Villkor

Titel: Livets & dödens Villkor
Författare: Belinda Bauer
Förlag: Modernista
Recensionsexemplar

Livets och Dödens Villkor var precis lika bra som jag trott och hoppats. Belinda Bauer när hon är som bäst. Fantastiska karaktärer som man vill veta mer om, även de som är riktigt osympatiska. Sedan har hon (Bauer) en otrolig förmåga att få läsaren att känna det som om man känner personerna i hennes böcker, med mycket små medel. Utan att ösa över läsaren information om sina karaktärer så får hon oss ändå att tro att vi vet massor om dem. Eller i alla fall så är det så jag känner.

Man riktigt känner hur fukten tränger in i Ruby Tricks och hennes föräldrars lilla stuga. Skogen tränger på från ena hållet och havet från det andra. Som om naturen vill få bort hela stugan, tillsammans med dess invånare.

Ruby bor i en liten by med bara en handfull ungar, som är hänvisade till varandra trots åldersskillnaderna, om de vill ha någon att leka med alls. Ruby är 10 år och avgudar sin arbetslösa pappa och har börjar nära ett förakt, influerat av pappan, gentemot sin mamma. Mamman bara jobbar och jobbar och beter sig högfärdigt och som om hon är lite förmer än de andra tycker både Ruby och hennes pappa. Hon tjatar om att äta grönsaker och om att pappan ska laga det trasig fönstret.

Nej, Ruby föredrar alla gånger att åka med pappa i bilen och leta efter mördaren som går lös i trakten. Mannen som före det att han tar livet av unga kvinnor tvingar dem att ringa hem till sina mammor och berättar för dem att de ska dö.

Ruby och pappan tar för vana att stanna och plocka upp unga kvinnor som t ex står och väntar på bussen ensamma, i mörkret. De kör de ända hem till dörren så de kan känna sig helt trygga.

Det här är en mörk och rå berättelse, med gott om destruktivitet, svartsjuka och missunnsamhet. Det riktigt kryper i en av obehag, när man tänker på den lilla 10-åriga tjejen och hennes tillvaro i den där stugan med föräldrar som genom åren inte bara helt har förlorat passionen de en gång kände, utan också börjat känna hat och rädsla inför varandra.

Allteftersom intrigen tätnade så satt jag nästan och höll andan när jag läste. Det kändes som om en snara drogs åt och jag ville nästan att boken ska ta slut riktigt snabbt så jag skulle få veta slutet, samtidigt som jag ville dra ut på det hela ett tag till för att det var så himla spännande och bra skrivet.