Titel: Judit och tant Harriet
Författare: Charlotta Lannebo
Förlag: Raben & Sjögren
Jag läser inte så många böcker för den här åldern (Hcf kapitel ca 7-9), men är väldigt glad att jag satte mig ner och läste ut Judit och tant Harriet. Jag var och lyssnade på Charlotta Lannebo i något sammanhang på bokmässan och tänkte redan då att jag skulle kolla upp den här.
Judit är på sommarlov i sommarstugan med pappa och har riktigt tråkigt. De kompisar hon brukar leka med på sommaren är inte på landet det här året och hon vill absolut inte leka affär med de som finns på plats.
som tur är för Judit (och för tant Harriet) så träffar hon på tant Harriet, som bor i ett litet torp mitt ute i skogen. Harriet är 96 år (i alla fall är det vad hon säger), och hon har inga planer alls på att bli 97. Hon har rymt från ålderdomshemmet för att tillbringa en sista sommar i sitt älskade torp för att sedan kunna dö i lugn och ro till hösten.
Judit får hjälpa till med allt möjligt, och de hittar på många ganska galna upptåg. Enda problemet är att Judit får lova att inte tala om för någon enda människa att hon träffat Harriet. Harriet har varit med om de mest fantastiska äventyr under sina år som sjöman och Judit lyssnar storögt och sväljer till en början allt med hull och hår. Efter ett tag så anar hon kanske att tant Harriet eventuellt överdriver en del, för att göra sina berättelser lite mer intressanta, men det gör ingenting. Judit stortrivs hos sin nya vän och är inte alls överens med tant Harriet om det där med att hon inte vill bli 97 år.
Till slut kommer hösten och Judit måste tillbaka till stan och det tar ganska lång tid innan de far tillbaka till landet över en helg.
Jag hade gärna velat läsa mer om Judit och Harriet, åtminstone fått veta lite om hur Judit hanterade situationen att komma tillbaka till torpet som var tomt. Fick hon någon gång veta vad som hade hänt? Mådde tant Harriet bra efter det att Judit åkt till stan? Var det någon annan som kunde komma och hjälpa? Jag tror det kan bli många frågor om man exempelvis högläser den här boken. Det finns definitivt väldigt mycket att prata om och diskutera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar