Lugn och fin Halloween

Japp, här har vi det lugnt och skönt och inte särskilt många spöken. 

Samtidigt som det är rätt skönt med stora barn som slutat spöka runt så saknar man det allt lite. Eller saknar de stora barnen i alla fall, som är iväg på annat.

Inte läser jag något rysligt heller, men väl en bra och spännande deckare. Inlägg om den kommer vid ett senare tillfälle! 

Önskar alla en rysligt trevlig Halloween!

Vi ses i Obsan

Titel: Vi ses i Obsan
Författare; Cilla Jackert
Förlag; Rabèn & Sjögren
Recensionsexemplar

Jag tjatar ju rätt ofta om hur glad jag blir när det kommer ut bra böcker för den här åldern (Hcg ca 10-12), som är lätta att bokprata om. För att de ska vara lätta att prata om vid klassbesök så krävs det en del saker, men viktigast av allt är att man själv gillar dem! Då blir det per automatik lätt att prata gott om böckerna.

Vi ses i Obsan kommer det att pratas om ofta när jag träffar klasser! Jag gillade Cilla Jackerts första bok för den åldern också, men den här tycker jag är riktigt bra.

Jag ska inte orda så mycket om handlingen, men i korta drag så träffar vi Annika som, för att uttrycka sig milt, inte tycker det är så himla viktigt att tala sanning hela tiden eftersom ingen bryr sig om den i alla fall. Alla runtomkring henne är så vana vid att hon kryddar sina historier lite extra så det är ingen konstigt med det.

När sedan Annikas mamma föder Annikas lillebror alldeles för tidigt hemma på köksgolvet så befinner sig Annika i en situation där hon faktiskt inte hade behövt ljuga för att komma med en fantastisk historia. Men då känns det inte alls viktigt att berätta. Tvärtom så berättar hon inte för någon. Det känns som om att skulle hon berätta så skulle någonting fruktansvärt kunna hända. Då är det bättre att hålla tyst.

Man får följa Annika under den det där sommarlovet som skulle bli så härligt. De skulle åka ut till landet som hon hade längtat så efter. Istället blir hon kvar i stan med morfar eftersom mamma och pappa får vara så mycket på sjukhuset.

Annika träffar nya kompisar i Obsan, ett gäng tjejer och killar som egentligen inte känner varandra utan brukar träffas för att köra sanning eller konsekvens med varandra. Alla har någonting som gör att de inte vill vara hemma, någonting som de inte vill dela med de andra, vilket gör att de här träffarna utgör en fristad för de allihopa.

Lyckan är total!

Det var nästan så att jag gjorde en liten piruett av ren lycka när jag av en kollega fick reda på att Ann Cleeves kommer med ytterligare en bok med Jimmy Perez i huvudrollen!

Ännu gladare blev jag när jag upptäckte att Dött vatten är första boken i en ny kvartett som utspelar sig på Shetlandsöarna. Alla med Perez som huvudperson!

Fem snabba skräcktips

HÄR kan man läsa lite om fem skräcktips från BookRiot skrivna av kvinnor. Jag blev såklart sugen på att läsa alla fem ... Framförallt blev jag nyfiken på The Specialist's Hat av Kelly Link. Det jag har läst innan av Kelly Link har jag verkligen tyckt mycket om, och jag förstår inte riktigt varför jag inte läst mer.

Vad man får lära sig!

Idag fick jag finpost! Tre finfina halsband från Camilla som man bland annat hittar på bloggen Mind the Book. Hennes fina halsband finns på Etsy. Jag kommer fixa till det här inlägget senare, med länkar både hit och dit, men just nu skriver jag på min Ipad via appen vilket innebär att länkar etc får vänta.

Jag har inte lyssnat mycket alls på Belle & Sebastian (colour me-citatet kommer från en av deras låtar) men jag älskar den där meningen ...

Awesome-halsbandet hade jag tänkt till dottern som precis läst The Fault in Our Stars, men jag tycker så mycket om det så vi får nog dela på det!

Det tredje halsbandet är ett bonushalsband! Jag googlade såklart orden genast (jag misstänkte att det var ngt snillrikt citat av någon cool människa jag aldrig hört talas om!) och fick lära mig att det fanns två graffitikonstnärer i New York mellan ca 1977 och 1980 som använde taggen SAMO, och att citatet kommer från dem! Där ser man vad man får lära sig genom att beställa finhalsband av bokbloggarvän. Fantastiskt!

Mer att läsa

Det där att man hittar nytt (eller inte alltid nytt-nytt, men ni förstår vad jag menar ...) är ju på både gott och ont!

De här får förmodligen följa med hem idag.

 

Vitamininjektion i oktoberrusket

Titel; Kanske ihop
Författare; Johanna Lindbäck
Förlag; Lilla Pirat
Recensionsexemplar

Igår fick jag hem den här godingen i brevlådan! Sedan hade jag tur som fick tid över så jag kunde sätta mig och läsa den nästan direkt. Härligt! Kanske ihop är andra delen om Majken och hennes liv och funderingar kring livet. Med allt vad det innebär.

Majken är en cool tjej, inget snack om den saken. Men, hon är inte bara cool, hon är snäll också. Och smart.

Jag tänker inte gå in så mycket på innehåll, mer än att tvåan fortsätter där ettan slutande mer eller mindre. Majken och Ivan träffas fortfarande och det blir ganska pirrigt varje gång de ses ... Men när blir man ihop egentligen? Måste man säga något? Och vad gör man när man är ihop? Kan man vara ihop på olika sätt, och vem bestämmer vilket sätt som är rätt? Inte Belinda i alla fall om Majken får bestämma.

Det är fortfarande lite jobbigt med bästa kompisen, Therese, som envisas med att vara kompis med Belinda också. Majken är inte utanför på något vis, mer än när hon själv väljer att vara det, men det är något som skaver. Kan man göra slut med sin bästa kompis? Är det kanske det som händer när man blir ihop med en kille?

Det här är Johanna Lindbäck när hon är som bäst, tycker jag. Total igenkänning för läsaren, samtidigt som Johanna beskriver vardagsproblem så att de känns verkliga. Verkliga och viktiga. För det är ju så här det är. Livet är för det mesta ingen deckare eller komedi, det är vanliga människor som lever vanliga liv. Vanliga liv som betyder något vartenda ett.

En sak som jag gillar extra mycket med Kanske ihop (jag vet att jag nämnt det här tidigare när det gäller Johanna Lindbäcks böcker, men jag gillar det verkligen jättemycket), är de snälla syskonen. Jag verkligen älskar att Majken har en snäll brorsa och att Ivan har en bra syrra. Äldre syskon som ställer upp när det behövs, utan att det känns överdrivet på något vis. Så himla användbart!

En annan sak jag bara måste nämna är blinkningen till Maggie Stiefvaters 'Frost' (för jag förmodar att det är den som menas?). Sedan blir jag såklart väldigt nyfiken på vad det är för titel av Stiefvater som menas när det inte är Frost som Pontus läser?!? Kretsen? Dödsritten?

Jag har ingen aning om det är en tredje del planerad, men man kan ju alltid hoppas!

Oktoberkoma

Jag tycker mig märka lite överallt att det skrivs om bloggtorka. Att man inte riktigt orkar/hinner/har lust att blogga. Eller ja, det kanske är en sanning med modifikation, eftersom det finns bloggar som är otroligt aktiva hela tiden också ... Jag tillhör ju skaran som är lite av en periodare. Det är aldrig helt dött på Bibliotekskatten, men det är helt klart så att vissa perioder är mer aktiva än andra.

Tricket för min del är att inte låta sig stressas av det faktum att det faktiskt är så. Jag har oftast grym inspiration att sätta mig att blogga och att dra igång olika bloggprojekt, vid tillfällen när jag faktiskt inte har möjlighet att göra något. Som på jobbet t ex. Sedan när jag väl kommer hem så är orken som bortblåst. Då är det så mycket annat som ska göras att det hinner bli alldeles för sent  innan jag kan sätta mig i lugn och ro.

Jag har en del recensionsexemplar som inte blivit lästa och en del som är lästa men ej bloggade om. Det stressar mig rejält! Jag försöker alltid vara noga med att skriva om de böcker förlagen skickar, och jag brukar kunna fixa det. Men, som sagt, nu ligger jag lite efter och ska försöka läsa/blogga ikapp så gott det går.

Det är lite titlar som smugit sig emellan som inte är recex. Jag läser ju en del på engelska och har ingen kontakt med några engelska/amerikanska förlag och får ju därmed inga recex på engelska, vilket innebär att det ofta är engelsk litteratur som slinker emellan och tränger sig före i min läslista.

Jag förmodar att det måste finnas svenska bokbloggar som får engelska recex, men jag har inte riktigt forskat i det. Det kanske man borde göra?

Ull utläst

"Infoga en video"

Ok, sådant här ska man väl egentligen inte erkänna, men jag blev så lycklig av upptäckten (Tack kära kollega, jag är skyldig dig en stor tjänst), att jag måste.

Jag har krånglat till det något alldeles förskräckligt när jag har lagt till filmklipp på bloggen tidigare. När man alltså inte delar direkt med Bloggerknappen från ex Youtube, det har jag lärt mig! Men då kommer det som ett eget inlägg, och det är om man vill ha ett filmklipp i ett inlägg man redan skrivit/skriver på som det varit lite knivigt. Men herregud, det är ju bara att "Infoga en video" ... Jag vet, jag vet, hur simpelt som helst, men ack så användbart!

Nu bara önskar jag bara att det kunde finnas ett lika enkelt sätt när man bloggar via appen! Tips på det någon? Plus att jag, som jag tjatat om tidigare både här och på Facebook, att jag vill kunna dela snygga länkar från Spotify ...

Nedan kommer ett litet klipp av trailern från Cirkeln. Bara för att det är så kul att "infoga en video"!

Fika och bubbel

Titel; Maze Runner - I dödens labyrint
Författare; James Dashner
Förlag; Semic
Recensionsexemplar

Igår bokbubblade vi igen. Denna gång var det Maze runner av James Dashner vi hade läst, och intrycken av boken var ganska lika för oss allihopa. Linda skrev om vår träff Här.

Denna bild är snodd av Linda! Vi träffades i hennes fina skolbibliotek. Man blir glad av skolor som faktiskt satsar på skolbiblioteksfrågan (även om de inte riktigt går hela vägen och anställer en skolbibliotekarie ... Men det är ett första steg!)

Jag gillade Maze Runner. Språket kanske inte är det bästa, men det är spännande från första stund, och trixet med att slänga med de två första kapitlen ur bok två tycker jag är väldigt smart.

Det fick mig att köpa del två och tre på bokmässan ... Sedan var det någon som sa igår att det tydligen ska finnas fyra delar, men då blev jag lite trött.

Vi pratade också om att den är väldigt filmiskt skriven och att vi tror att den kommer att gå hem hos de läsare som letar efter något nytt efter Hungerspelen. Jag tror iof inte att den här serien kommer få lika många vuxna läsare som Hungerspelen faktisk har.

Sedan hamnade vi i en tv-serie diskussion (vi pratar ju inte böcker hela tiden) och de som sett Stephen King's Under the Dome tycker att det finns vissa likheter, vilket gjorde mig sugen att börja titta på den. Får väl se om det hinns med i helgen!

Liten kattkavalkad

Lite bilder på en av mina Bibliotekskatter!

Nu när det är höst och lite ruskigt väder ute tycker Pysen det är rätt skönt att hänga inne i stugvärmen! Mysigt, men också lite besvärligt för en allergiker ...

Född fenomenal

Titel; Född fenomenal
Författare; Josephine Bornebusch
Förlag; Bonnier Carlsen
Recensionsexemplar, E-bok

Jag hade inte särskilt höga förväntningar när jag började läsa Född fenomenal, utan blev glatt överraskad av hur bra jag tyckte den var!

Rut är en ganska så extremt kaxig tjej med ett enormt självförtroende som bestämmer sig för att börja skriva dagbok. Hon tycker att världen kommer att ha stor nytta av detta dokument då det kommer att hittas någon gång i framtiden, och hon är inte så lite inspirerad av Anne Frank.

Rut är helt övertygad om att hon är smartare än de flesta, och tar den insikten med ro. Det är helt enkelt någonting helt naturligt, som hon ska förhålla sig till!

Jag gillar tonen i boken, det lite torra, ironiska, och den rättframhet som Rut besitter. Väldigt befriande. Särskilt breven mellan Rut och hennes (inte alls så intelligent som Rut, enligt Rut själv) storebror, som är ute på resa.

Man får en känsla av att det kommer att komma fler böcker om Rut, och inte mig emot! Det behövs snyggt skrivna böcker med humor för ungdomar!

Plötsligt händer det!

När jag delade klippet i inlägget före det här, precis nyss, så upptäckte jag att man ju kan dela Youtubeklipp direkt i Blogger ... Det har jag aldrig gjort tidigare. Jag har ingen aning om det går att göra i appen, dock, Åh vad jag hoppas att det går! Jag har ju beklagat mig över att det bara blir en tråkig länk när man delar från Youtube. Det här är ju helt strålande! Nu kommer jag dela musikvideos på bloggen på löpande band! Problemet är ju då förstås att jag oftast bloggar via mobil eller Ipad nuförtiden ...

"All About the Books, No Trouble"

Det råder lite bloggtorka här på Bibliotekskatten just nu. Som inte beror på att jag inte läser. Jag läser på rätt bra, och ska försöka uppdatera min läslista snart.

I brist på annat tänkte jag dela med mig av det här klippet. T o m bibliotekarierna i Nashville sjunger!

Pax, Nidstången

Titel; Nidstången
Författare; Åsa Larsson & Ingela Korsell
Förlag; Bonnier Carlsen

När jag läste Nidstången  i o m att vi fått den till jobbet, så aktualiserades frågan om när man kan skriva om böcker då det gäller recensionsdatum för mig. Jag skriver aldrig om recensiosexemplar före det datum förlaget anger. Däremot skriver jag ofta efter det datumet, av olika anledningar. Men, när det handlar om böcker jag läser innan recensionsdatum som jag inte fått direkt av förlagen är ju en annan sak. Det har jag egentligen aldrig funderat över ordentligt innan frågan kom upp i facebookgruppen för Bokbloggare. Nu kommer jag att vara noga med det också. Det vill säga att inte publicera innan recdatum när det gäller böcker (främst då barn- och ungdoms) som jag läser via jobbet.

Sådana här frågor skulle ju vara så intressanta att få svar på direkt från förlagen, tycker jag. Egentligen skulle man skicka ut en enkät! Visst är vi väl många bloggare som undrar över vad som gäller från förlagen? Hur de resonerar kring olika frågor? Hur ser urvalet ut när de skickar recex? Sådana saker. Kanske vore något att fundera över.

Hur som helst: Nidstången är en riktigt bra bok! Jag var lite skeptisk innan jag läste den pga av att den är skriven med syftet att få en specifik målgrupp att läsa, samt kommer med lärarhandledning. Inget ont i det, men det kan kännas tillrättalagt på ett sätt får for motsatt effekt, tänker jag.

Men inte den här gången. Åsa Larsson & Ingela Korsell lyckas mycket bra, i alla fall de den här första delen. Det är tio (!) delar planerade. Tvåan kommer nu i höst, tror jag. Det är mystiskt, gammal trolldom, uråldriga krafter och spänning. Samtidigt är det mycket med familj och vardagsproblematik. Jag tycker de lyckats bra med mixen.

Två bröder, Viggo och Alrik kommer som fosterbarn till ett par i Mariefred. De har skickats runt en hel del på grund av en alkoholiserad mamma som inte klarar av att ta hand om dem. Pappan får man inte veta någonting om i den här första delen.

De hamnar ofta i bråk och stannar sällan länge på samma ställe. Paret de hamnar hos i Mariefred verkar vara riktigt trevliga. De är snälla och förstående och tror inte genast att det är brödernas fel när det blir bråk i skolan.

I samma lilla stad bor också ett äldre syskonpar; Biblioteksväktarna. De ser tydliga tecken på att onda krafter och mörka tider är på ingång och förbereder sig för strid. De ser också tecken på att det ska komma två krigare till deras hjälp, och blir inte så lite tveksamma när de förstår att det är Viggo och Alrik som är de utvalda. De är ju bara barn! Sedan drar en mycket spännande berättelse igång, och jag tror mycket på det här. Jag tror verkligen att detta, på riktigt, faktiskt kan locka den tilltänkta målgruppen till läsning.

Nu är Björndansen utläst

Titel; Björndansen

Författare; Anders Roslund & Stefan Thunberg

Förlag; Piratförlaget

Ja, nu är den utläst. Jag har läst lite annat emellan också, så det har dragit ut lite på tiden.

Jag tycker absolut att den höll hela vägen, den är välskriven, man kommer nära karaktärerna och själva historien är helt fascinerande. Men, egentligen så uppskattade jag nog mer att lyssna på Roslund & Thunberg på mässan.

Det blir lite för mycket snack om vapen och planering. Det är bitarna om familjedynamiken, sammanhållning med hjälp av tvång och skuld, svek och rädsla. Det är de bitarna som etsar sig fast och berör mig.

En helt otrolig historia är det hur som helst, och helt sanslöst att ingen människa dog. Eller, jag vet inte egentligen, hur det var i verkligheten? Jag tror inte någon dog. Jag hoppas verkligen att ingen dog. Sedan finns det självklart människor som är svårt ärrade och skadade på olika sätt av dessa händelser för resten av livet, vilket naturligtvis är illa nog.

Och så de sista ...

Lite fler bilder ...

Försöker mig på en liten bildkavalkad av mässan 2014

En del av bilderna har varit med tidigare, en del inte!