Coffin Road

Innan jag slutade med min julkalender så kunde man hitta Coffin Road av Peter May under en av luckorna. Det här var också en av böckerna jag läste under julledigheten, och som alltid med Peter Mays böcker så tyckte jag mycket om den. Nu har jag ju inte läst alla hans serier, utan enbart Svarthuset-trilogin och en del fristående. Någon gång så tänker jag att jag ska läsa de första delarna i hans andra serier; The Enzo Files och The China Thrillers. Jag tror t o m att jag har de hemma. i alla fall någon av dem.

I Coffin Road så är vi tillbaka i Yttre Hebriderna på ön Harris. I början spolas en man upp på en strand och när han kvicknar till så har han ingen aning om vem han är eller var han befinner sig. Det visar sig att han lider av minnesförlust, och som läsare så får man följa mannens väg tillbaka till sitt eget liv när han steg för steg och pusselbit för pusselbit tar sig tillbaka till vem han en gång var.

Parallellt får man också följa Karen Fleming, en arg ung tjej i svår sorg bosatt i Edinburgh. Hennes pappa försvann för två år sedan och lämnade ett självmordsbrev efter sig. Mamman har träffat en ny man och gått vidare i livet och lämnat Karen ganska ensam med sina grubblerier och sin sorg. Karen har svårt att acceptera faderns självmord och offrar sig själv i sitt tröstlösa letande efter svar.

Miljöerna i boken är helt magiska, precis som i Svarthuset, och jag känner under läsningen att jag bara SKA dit någon gång i livet. Flera av karaktärerna är sådana att det känns som om man verkligen lär känna dem under resans gång och boken är full av twistar och oväntade vändningar man inte kunnat förutse. En bok helt i min smak, och jag blir väldigt glad när jag kommer på att jag faktiskt har en oläst Peter May hemma i hyllan, nämligen Runaway som jag ser fram emot att läsa lite längre fram i vår.