Daisy in chains

Det är så många titlar jag läst och inte skrivit om nu så jag vet inte riktigt hur jag har det. Här kommer en klar favorit från 2016 i alla fall! Jag läste Daisy in chains min första semestervecka, och det råkade bli så att jag sov ensam en natt i en lånad stuga ... Inte helt bra kände jag när jag låg mitt i natten och började höra ljud överallt samtidigt som jag absolut inte kunde sluta läsa.

Hamish Wolfe sitter inne på livstid, dömd för att ha fört bort och mördat tre kvinnor. Han har aldrig erkänt morden, och han har en trogen skara anhängare som ihärdigt hävdar hans oskuld.

Hamish kontaktar Maggie Rose, en karismatisk och mycket framgångsrik advokat tillika författare. Hon är känd för att ta sig an till synes hopplösa fall och vända på varje sten tills hon hittar något aldrig så litet kryphål i fallet och därmed få den dömde frigiven, för att sedan skriva en bestseller baserad på fallet ifråga.

Till en början så vägrar hon blankt att ta sig an Hamish, men efter en periods övertalande tar ändå nyfikenheten överhand och hon ger honom en chans. Maggie tror sig inte vara i riskzonen för Hamish omtalade charm. Hans fanclub består till största del av kvinnor som alla är helt säkra på att just de besitter det där extra som ska hjälpa Hamish igenom tiden i fängelse. De är som sagt alla helt säkra på att han är oskyldig, men även om han får sitta resten av sitt liv i fängelse skulle de ändå vara beredda på att vara honom trogen.

När jag började läsa Daisy in chans blev jag först helt förvirrad. Jag var helt säker på att det skulle vara nästa del om Lacey Flint, och fattade som sagt ingenting. När jag väl insåg att Flint och Joesbury inte skulle dyka upp så blev jag till en början lite besviken, men det gick väldigt snabbt över kan jag säga. Inte för att jag inte vill läsa ytterligare en Lacey Flint, utan för att det här är minst lika bra. Bolton förnekar sig inte, utan det känns som om hon går från klarhet till klarhet.

När jag lyssnade på henne i Visby i somras under Crimetime berättade hon att det kommer att komma minst en fristående spänningsroman till innan det kanske blir en till Lacey Flint. Hon beskrev det som att när hon får en idé så känner hon in hur den ska berättas, och i de här fristående som kommit efter "A dark and twisted tide" har hon helt enkelt inte kunnat se Lacey Flint i berättelsen. Det låter klokt tycker jag. Att helt enkelt vänta in nästa klockrena Flint berättelse!

Hur som helst, Daisy in chains är riktigt bra. Bolton vrider till berättelsen vid några tillfällen, så det är väldigt svårt för läsaren att lista ut slutet. Mycket snyggt gjort tycker jag, och jag ser med spänning fram emot nästa läsupplevelse signerad Sharon Bolton.