Homecoming queen

Titel; Homecoming queen
Författare; Moa Herngren
Förlag; Bonnier Carlsen

Jag gillade Homecoming queen riktigt mycket. Lika bra att säga det på en gång. Jag hade inga förväntningar alls, vilket var väldigt skönt, och kände ett stort JA med en gång när jag började läsa.

Det jag gillar mest är att jag tycker Moa Herngren får fram så många olika sidor av USA i boken. Det är inte något svart eller vitt, gott eller ont. På samma sätt lyfts Mys olika sidor fram på ett mycket skickligt sätt.

My reser som utbytesstudent till USA. Stället hon hamnar på är långt ifrån allt hon föreställt sig. En liten håla långt bort från all ära och redbarhet, hos 'mom' som är religiös, manisk och har ett enormt kontrollbehov. My trivs inte, hon känner sig vilse och vet inte hur hon ska agera i olika situationer. Hon blir kompis med ett syskonpar som också sjunger i kyrkokören. Till saken hör också att My hemma i Sverige gick i musikklass och har en enorm sångröst, vilket inte enbart är en god sak. Hon har snarare låst sig helt och hållet och har en fruktansvärd prestationsångest kring sin sång.

Som titeln antyder blir My, eller Tessie som mom bestämmer sig för ska vara Mys amerikanska namn, nominerad till titeln Homecoming queen och blir inslängd i de för oss här hemma i Sverige så totalt annorlunda förberedelserna och hysterin kring hela den apparaten.

Det är fint att läsa om hur My vacklar mellan att inte känna sig hemma alls, att tvärtom vilja ställa sig upp och skrika att det här är inte ok, och att samtidigt försöka anpassa sig. Anpassa sig för att faktiskt klara av att stanna tiden ut. Hon ser sig själv förändras och en del av henne gillar det, samtidigt som en annan del avskyr det. Det är också fint att läsa mailen som My får hemifrån, hur mycket hennes familj längtar efter henne. Det märks att de tar hand om varandra på riktigt. Särskilt mycket gillar jag att läsa Mys brev till sin morfar som hon verkar ha en väldigt nära relation med.

Några små kärlekshistorier hinns med, men det är inget sockersött över någon av dem vilket i sig känns skönt och äkta. Hoppas Moa Herngren kommer att skriva fler ungdomsböcker. Jag har inte läst hennes tidigare romaner, men de finns definitivt på min läslista nu.