Little Darlings

Titel; Little darlings

Författare; Jacquelin Wilson

Förlag; Alfabeta

Destiny har i hela sitt liv vetat om att hon är dotter till en berömd rockstjärna. Hennes mamma har alltid varit helt ärlig och berättat precis hur det var. Att de var så unga när de träffades, hur förälskade de var, men att det sedan var något som gick snett. Hon har också berättat att precis då hon hade tänkt åka till London och berätta för Destinys pappa att hon var med barn, så fick hon läsa i skvallerpressen att han hade träffat någon annan, som även hon var gravid. Då bestämde Destinys mamma sig för att inte störa, utan att istället vänta på rätt tillfälle.

Destiny och hennes mamma följde med i händelserna kring pappan och hans andra familj genom vad som skrevs i tidningarna. De hade en stor klippbok där de klistrade in alla bilder på Destinys halvsyskon, och på något underligt vis så kände Destiny att hon hörde samman med den här andra familjen som levde så totalt annorlunda mot vad hon själv och mamman gjorde.

När Sunset, som halvsystern som är lika gammal som Destiny heter, och Destiny tillslut träffas (under rätt underliga förhållanden) känner de båda ett starkt band emellan sig. Sunsets mamma, den berömda fd fotomodellen, ställer till ett fasligt liv och skiljer tjejerna åt. Men, nu har de träffats och ingenting kan göra det mötet ogjort.

Man känner igen karaktärer och handling i Little darlings från JW tidigare böcker, och jag tycker om det, precis som jag har tyckt om det mesta jag läst av henne. Främst för att hon alltid skildrar barn och ungdomar så fint. Barnen är för det mesta kloka och omhändertagande och det är ofta någon lite alternativ, halvtokig men innerst inne snäll mamma med i bilden. Ibland blir man aningen trött på alla dumma vuxna som skildras i barn och ungdomslitteraturen, men så känner jag inte då det gäller Jacquelin Wilson, även om det även hos henne förekommer att det är barnen som står för det praktiska och ofta också för förnuftet. Skillnaden tror jag är att hon skildrar i stort sett alla karaktärer med respekt för personen (undantag finns, det existerar riktigt elaka vuxna även hos Jacquelin Wilson, men dem skildras som just elaka, med eller utan förklaring till sitt beteende, och inte bara som hopplöst idiotiskt dumma vuxna). Det finns också alltid bra och omhändertagande vuxna i JW böcker. Det kan vara en mamma, en mormor eller någon annan, men där finns alltid någon.

Har man läst och gillat JW förra bok Tvillingsjälar så tror jag absolut att man tycker om Little Darlings också. En sak gällande JW tidigare böcker; varför dessa barnsligt tecknade omslag? De avskräcker de lite äldre läsarna. Innehållet är ofta mognare är vad omslagen visar och det är (som alla som arbetar med att få barn och ungdomar att läsa känner igen sig i!!!) fruktansvärt svårt att sälja in en bok som signalerar ”barnslig” till unga läsare. Tvillingsjälar och Little darlings är fina undantag, med mycket tilltalande omslag som går hem.